Första versionen av trendtext

Supper clubs – matkulturens nya svart

Snabbt, enkelt och billigt, det är ord som omgärdar oss så fort vi satt foten i en mataffär och till viss del även restauranger. Allting har sin ände och reaktionen mot den stressade inställningen till mat är här. Kvalité och exklusivitet är det som står för tröskeln och det som i höst kommer att vara på allas läppar är Supper clubs.

Det heter att gräset alltid är grönare på den andra sidan. Ett ordspråk som passar bra in på oss svenskar. För lika länge som det ordspråket funnits, eller kanske ännu längre, har vi blickat utanför det egna landets gränser på jakt efter den konst, musik och litteratur som anses vara intressant. Vi har sökt fingervisningar mot vilka moden och andra kulturella företeelser vi borde anamma. Inte minst har det vi lägger på talriken påverkats av vilka kulturella vindar som vi låtit fylla våra trendsegel. Supper clubs är en väl vedertagen företeelse i både England och USA och nu börjar den hitta sin väg över Atlanten. Låt mig presentera Middagsklubben.

En middagsklubb kan arrangeras av vilken matintresserad person som helst. Konceptet går ut på att man annonserar om sin middagsklubb antingen på Internet eller via vänner, folk anmäler sig och sedan serverar man mat av restaurangkvalité. Varje person som deltar betalar en förbestämd summa som varierar beroende på antalet rätter och huruvida värden står för dryck eller ej. Exklusiviteten på klubben kan vara gränslös beroende på hur och var man marknadsför sin klubb och vilken prisnivå man sätter.
– Detta anses vara mer exklusivt än att gå på restaurang eftersom middagsklubbar är för de invigda och sådant gillar kultureliten, säger Richard Tellström, etnolog och filosofie doktor i måltidskunskap.

Varför det är intressant vad kultureliten gillar och att det inte är någon slump att trenden kommer från USA och kanske då främst New York ger Richard Tellström en förklaring till.
– Kultur är social status så vi plockar upp inspiration från de människor, kultur och annan kulturelit som vi ser upp till, säger han.
New York har sedan 1800-talet varit en av tre städer som vi svenskar huvudsakligen plockar upp kulturtrender från. Övriga två är föga förvånande Paris, som inspirerat oss sedan 1500-talet och London som fick inflytande under 1700-talet.

Ett exempel på mat som vi svenskar har importerat och efterapat är kokt potatis, som hämtades från England på 1700-talet. Den kokta potatisen var bra ett bra substitut till bröd och kunde dessutom odlas på mark där spannmål inte odlades. Pizzan är ett annat exempel som hämtades från USA och Frankrike, alltså inte Italien vilket man gärna tror, på 1960-talet.
– Kultureliten visade vägen och det informella sättet att äta passade bra ihop med 68-revoltens tidevarv, förklarar Richard Tellström.
Inte heller sushin kom till Sverige direkt från sitt hemland Japan utan hämtades även den från New York på 1980-talet. Skälet till detta förklarar Tellström var att det rådde en Japan-hype då inom såväl ekonomi, industri och kultur.

Att middagsklubbarna kommer att slå här i Sverige kan man förutspå genom att bland annat titta i TV-tablån. Populära program som Halv åtta hos mig och Mauro och Pluras kök bygger på Supper clubs-idén. Halv åtta hos mig går ut på att fyra, för varandra okända, personer bjuder övriga tre på en egenkomponerad, minst trerätters middag hemma hos sig och sedan ger de varandra poäng efter utförandet. I Mauro och Pluras kök bjuder de två hem två andra kändisar för en helkväll med vällagad mat, gott vin och umgänge.

Även om artisten tillika kokboksförfattaren och krogrecensenten Plura Jonsson, ena halvan i Mauro och Pluras kök, ligger i framkant när det kommer till mat, ser sig han inte som någon trendsättare.
– Nej, jag gör det bara för att jag tycker att det är kul. Idé att ha en restaurang hemma och bjuda hem folk på god mat tycker jag är himla bra och det är något som jag själv faktiskt har tänkt på länge, säger han.

Begreppet Supper club är Plura Jonsson bekant med sedan tidigare, men att han och Mauro Scoccos program har influenser därifrån är en tanke som inte hade slagit honom. Det han och Mauro Scocco var rörande överens om när de planerade hur de ville att programmet skulle utformas var framförallt en sak.
– Vi försökte i möjligaste mån göra ett program som var som det är när man är på middag hos någon. Man lagar mat tillsammans, dricker vin, röker, står med bar överkropp som jag alltid gör och blir lite småpackade. Och har det trevligt, säger Plura Jonsson.